Äntligen har jag hittat en spark till mig själv, en hög spark med på satta plastmedar som glider i snön.
Nu kan både jag och Sara åka samtidigt. Härligt. Hundarna gillar detta och jag har sytt ett solfjäderkoppel, men de äldre damerna får gå i eget koppel.
Valparna mår bra och titta gärna in på deras egen sida i bland. Just nu håller jag på att döpa dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar